Jag har visioner, som för många kan kännas som orealistiska drömmerier och verklighetsflykt. Men av erfarenhet vet jag att det fungerar för mig att drömma stort och att resultatet kommer snabbare än vad till och med jag kan föreställa mig är möjligt. Jag praktiserade detta när jag som tonåring berättade för mina vänner i Holland och alla som ville lyssna att jag skulle bli biodynamisk storbonde i Sverige. Visste då knappt vad biodynamisk odling var, och inte heller var Sverige låg. Men genom mitt envisa berättande så fick jag tillräcklig feedback för att minska på min okunnighet. Vid sjutton års ålder hade jag tjatat så pass mycket så det fanns ingen återvändo, jag blev tvungen att bevisa min trovärdighet genom att åtminstone åka till Sverige. Ett fåtal år senare gifte jag mig med Lena som är dotter till en herrgårdsägare. Och sen dröjde det inte länge förän vi arrenderade denna stora gård. Visionen hade materialiserat sig.

Vid ett annat tillfälle handlade visionen om häftiga resor med uppdrag. Dels till Brasilien, sen till Uruguay och även Argentina. Uppdraget i dessa länder blev biodynamisk/ekologisk odlingsrådgivning. Likaså i Tunisien och Libanon. Dessemellan praktiserade jag denna visualiseringsteknik på mera vardagliga saker.

Tanzania och barnverksamheten där kan även den hänvisas till en visualiserad dröm. Drömmen och visualiseringen fortsätter. Jag har inte satt några hinder för hur mycket projektet ska kunna utvecklas. Ju mera pengar som står till förfogande, desto fler barn ska vi hjälpa. Jag har en tanke om att en framtida volontär ska kunna göra en inventering i alla de byar som nu ber oss om stöd till sina föräldralösa barn (och det är många). Denna inventering ska sen kunna ligga till grund för att söka stöd, dels från de berörda byarna, dels från Tanzaniska staten och sen vidare till hjälporganisationer, företag och privatpersoner.
Häng med på denna svindlande uppgift! Det finns uppgifter och arbetsutrymme för alla som längtar efter att göra något betydelsefullt.